Centerextremisten: januari 2023

Dagens Demirok ◄nyhetslänk Google

Nu ska Muharrem Demirok skönmålas som landsbygdsentusiasten och det gäller för Socialdemokraterna att rädda sin viktigaste partner kvar i riksdagen.

Då går ordern till Aftonbladet; Gör ett idolporträtt av centerledaren!

Intervjun genomsyras av ordet "JAG".

Det bådar inte gott för folkrörelsen C.

Demirok: Jag blev misshandlad av skinnskallar

Centerns nya partiledare Muharrem Demirok vill prata om hur det är att vara muslim i Sverige och nyansera bilden av vad en muslim är.

Med en svensk mamma och en turkisk pappa har han haft dubbelt medborgarskap. Efter att det blev debatt om lämpligheten i detta, har han avsagt sig det turkiska.

– Jag utmålades som att jag hade dubbla lojaliteter, det tyckte jag var kränkande, säger Muharrem Demirok.

Marken är frusen men solen skiner och Muharrem Demirok pratar om skogen, det finns både varg och lodjur här. Demirok har försökt förklara för sina barn att det är skillnad på odlad skog och skog, efter att de blivit upprörda över ett kalhygge.

Han skämtar själv om att han låter som en riktig centerpartist.

Partiet vill visa upp honom från hans mest lantliga sida, på hans torp vid sjön Roxen utanför Linköping. Det går trögt för Demirok just nu. Bara några veckor in i hans partiledarskap och förtroendesiffrorna ligger i botten. I vissa mätningar har han det lägsta förtroendet som uppmäts för en partiledare.

Än är inte Demirok orolig. Det går fortfarande att förklara de låga siffrorna med att han är relativt okänd för de flesta, men det gäller att det vänder innan det börjar tära på partiet.

Nere vid sjön hoppas han att vi ska få syn på havsörn. Istället bryts tystnaden av flygplansmuller.

– I Linköping älskar vi det här ljudet, säger Muharrem Demirok.

– Lyssna! Det är JAS.

”Vi håller på att slita sönder Sverige. De främlingsfientliga krafterna vinner allt mer mark.”

Partiet vill visa upp Demirok från hans mest lantliga sida, på hans torp vid sjön Roxen.

Han bor sedan många år tillbaka med sin familj i Linköping.

Muharrem Demirok har en ovanlig bakgrund för att vara centerledare. Han har ingen anknytning till landsbygd eller glesbygd utan växte upp i en utsatt förort i Stockholmsområdet. Ingen har väl missat hans skämt om att han också är uppväxt på en gård, Vårby gård.

Sedan många år bor han med sin familj i Linköping, men nu när svenska folket ska lära känna den nya partiledaren finns det framför allt två frågor som komplicerar saker och ting.

Den ena är att han inte är från landsbygden, den andra är att han är muslim.

– Det finns flera delar i det här som jag har funderat över under åren. Dels är det: hur är en muslim? De flesta är sekulära muslimer som lever ett liv där religionen tar väldigt liten plats.

– Den andra delen är polariseringen jag sett de senaste åren, där islamism och islam kopplas ihop.

– Jag märker hur jag, som är svensk och har en stark plattform som politiker – bara att jag kallar mig kulturell muslim – vilka känslor det väcker hos många och vilket mothugg man får ta emot.

Framförallt har det märkts i sociala medier. Sedan han blev partiledare har han pekats ut som både det ena och det andra säger han.

– Det är otroligt tärande på ett samhälle när det blir så att man placerar vissa människor i ett fack. Vi är högertrollens projiceringar och det är det enda vi duger till. Därför är det viktigt för mig att lyfta fram ordet kulturell muslim.

Ett besök i en moské för ett tiotal år sedan gjorde Demirok upprörd. ”Det fanns en radikal ton som skrämde mig”, säger han.

Demiroks pappa är från Turkiet och Muharrem Demirok vill beskriva sig själv som kulturell muslim.

– Jag är ingen som går i moskén särkskilt ofta. Jag har insett att jag inte är särskilt troende.

– Föds man in i en kultur så har man med sig traditioner som är religiöst förknippade, som att fira vissa högtider. Jag har med mig de kulturella delarna, medan det religiösa blir mindre viktigt.

Han tycker inte att det finns någon generell rasism mot muslimer i samhället idag. Tvärtom kan det istället slå över åt andra hållet. Däremot tycker han att det finns en ökad intolerans i vissa grupper i samhället mot människor som kommer från muslimska länder.

– Jag upplever extremt stor tolerans. Tolerans som glider över i naivitet ibland, att man låter en del saker gå för långt.

Demirok har själv erfarenhet av att ha reagerat på innehållet i en predikan. Efter ett besök i en moské för ett tiotal år sedan var han upprörd.

– Det var en radikal ton i predikan och det skrämde mig. Det fanns en grogrund där extrema krafter hittade in. Och det behöver man vara vaksam för.

– Jag såg det då i den moské som fanns i Vårby gård. Men jag tycker att Sverige har blivit mycket bättre på det här.

”Jag är den jag är, men jag behöver prata om det”, säger Demirok.

Att vara svensk med utländsk bakgrund kan vara komplicerat. Efter en hatstorm sommaren 2021 uttryckte Demirok en viss trötthet över alla kommentarer om hans turkiska rötter.

Han skrev: ”Vet ni vad jag är riktigt j.vla trött på? Äldre, privilegierade och, dare I say, vita män. De slänger ur sig påståenden, gissningar och rena osanningar som de hävdar är fakta, sedan blir de kränkta när man ifrågasätter eller rent av motbevisar deras ’perfekta’ tes.”

Det gjorde saken ännu värre och Demirok raderade till slut tweeten. Men något i honom hade ändrats, han beskriver det som ett uppvaknande där han förstod att det fanns ett vi och ett dem.

– Jag är svensk och aldrig sett mig som någonting annat och plötsligt rycktes jag ut och blev något annat.

– För en stor grupp människor är jag inte svensk, fast jag inte kan se mig som själv som något annat än svensk. Det har jag upplevt sen jag blev partiledare också.

– Jag kommer inte låta det påverka mig. Jag är den jag är, men jag behöver prata om det. Om jag upplever det – som är privilegierad och har en plattform – då finns det människor som inte har samma förutsättningar som har en helt annan mamma. Hur bemöts en somalisk mamma i sin vardag?

– Vi håller på att slita sönder Sverige. De främlingsfientliga krafterna vinner allt mer mark.

”Jag brukar säga att jag fick känna på deras järnrör, innan det blev modernt”, säger han om överfallet på 1990-talet.

Egentligen är det inget nytt för Muharrem Demirok att ifrågasättas för sitt ursprung. I sitt linjetal som nyvald centerledare tog Demirok upp hur han som ung under 90-talet var livrädd för skinnskallarna som samlades runt tunnelbanestationen i Gamla stan.

Som nyinvald riksdagsledamot och partiledare hoppar han av vid just den tunnelbanestationen flera dagar i veckan. Centerpartiets kansli ligger bara ett stenkast bort.

Nittiotalet är längesen nu, men minnet när han jagades och misshandlades av skinnskallar som 15-åring sitter djupt.

– Vi var några kompisar som klev av tunnelbanan i Hornstull och blev jagade av skinnskallar.

– Jag gömde mig bakom en bil men de hittade mig. Jag brukar säga att jag fick känna på deras järnrör, innan det blev modernt.

– De gav sig på mig och gav mig en omgång, men jag tror att de till slut förbarmade sig över att jag var så liten. Det fysiska gick över ganska snabbt, men känslan av att vara utlämnad och bli påhoppad för något någon annan tyckte att du var, var påtaglig.

– Jag kommer ihåg en fest vi var på. Plötsligt märkte vi att musiken ändrades, jag tror det var Ultima Thule. Sen stod det ett gäng grabbar och heilade i vardagsrummet. Då kände vi att det var dags att lämna festen.

Ultima Thule beskrivs idag som vikingarock men hade under 90-talet starka band till organisationen BSS, Bevara Sverige svenskt och vit maktrörelsen. I dag anses de inte lika kontroversiella och något av ett husband för Sverigedemokraterna. Exempelvis är det partiledaren Jimmie Åkessons favoritband och han uppträder ibland tillsammans med dem.

– Vi har olika erfarenheter av samma band. Varje gång jag har hört Ultima Thule har det varit förknippat med att det varit fara å färde.

Muharrem Demirok har presenterat skolan som sin stora profilfråga.

Frågan om Centerns relation till SD har varit en av de frågor som Muharrem Demirok fått vid flera tillfällen sedan han blev partiledare.

– Det är inte en fråga för mig eller för Annie Lööf. Det är en centerpartistisk grundvärdering – alla människors lika värde, öppenhet och tolerans.

– Det handlar inte om att vara emot ett annat parti, det handlar om att vara tydlig i våra grundvärderingar. Frågan är större än SD.

– Så länge vi är så olika så kommer vi aldrig kunna ingå i ett samarbete där Centerpartiet och Sverigedemokraterna ingår i samma styre.

Efter ett uselt valresultat ska Centern nu ta nya tag. Muharrem Demirok har presenterat skolan som sin stora profilfråga.

– Skolfrågan är en naturlig landsbygdsfråga, menar Demirok och säger att det inte går att bara prata om hur mycket bränslet kostar när vi pratar om landsbygden.

”Gör nåt med pinnar”

En mer personlig process för Muharrem Demirok är att han sagt upp sitt turkiska medborgarskap.

– Jag har inga emotionella band till medborgarskapet. Om jag har det eller inte spelar ingen roll för mig, men jag tycker att debatten har blivit otroligt knepig, att just mitt dubbla medborgarskap är problematiskt.

– Jag är ju inte ensam, varken i riksdagen eller regeringen, om att ha dubbelt medborgarskap.

Muharrem Demirok klappar förstrött hunden Allans huvud. De lämnar inte varandras sida. Efter intervjun får Allan panik när Muharrem försvinner runt en knut för att fotograferas och blir inte lugn förrän han är inom synhåll igen.

Muharrem Demirok berättar att hans nya jobb och hans många dagar i Stockholm har gett Allan separationsångest.

Nu tittar C-ledaren och hans pressekreterare sig omkring för att se om det finns något annat Demirok kan göra under fotograferingen som känns lite ”lantligt”.

”Kan du inte göra nåt med pinnar?” säger pressekreteraren och tittar på en hög med grenar.

Lyssna på rörelsen, sade Tage Erlander till sin efterträdare Olof Palme.

"Lyssna på rörelsen" borde vara Centerledarnas valspråk men ingen utom Lennart Daléus har ens försökt efter Fälldin.

Centerpartiets valberedning avvisade rörelsens synpunkter helt under sitt arbete med att vaska fram Annie Lööfs efterträdare och nu står vi där med ett utplånat förtroendekapital.

Demirok till höger ser direkt ovårdad ut.

Så här kommer det att se ut när Centerpartiet förlöjligas ännu mer.

Släpp inte in elefanten i porslinsaffären och inte i den politiska hetluften!

Visa att Centerpartiet åter kan bli partiet för småföretagare

i landsbygd och inte bara för stureplansmuppar!

Muharrem Demirok: Jag vill gå till en kvinnlig imam. Publicerad 25 jul 2006 kl 08.14

Islam på 2000-talet ska vara jämställt. Därför behöver även svenska muslimer kvinnliga ledare som Amina Wadud, som lett bönestunder i USA sedan förra året, skriver Muharrem Demirok.

Imamer och muslimska ledare i Sverige står för ett bakåtsträvande och kvinnoförtryckande utövande av islam. Det är ett problem som ingen längre kan blunda för men som ingen tycks veta hur vi ska hantera.

Under många år har jag argumenterat mot dem som påstår att islam är en kvinno-förtryckande religion. Frenetiskt har jag försökt motbevisa deras argument, som oftast byggt på hörsägen och stereotyper. Men i dag är jag beredd att omvärdera mitt förhållningssätt. Jag kan fortfarande inte acceptera att islam som religion utmålas som kvinnoförtryckande. Tvärtom anser jag att sann islam står för öppenhet, tolerans och en fri kvinnosyn. Profeten Muhammed välkomnade kvinnor att ta plats utanför hemmet och delta i samhällsdebatten. Nej, de kvinnoförtryckande elementen i islam finner vi i stället hos dess uttolkare, bland männen inom den muslimska eliten som gör allt för att kvinnors frigörelse inte ska komma upp på agendan. Genom att medvetet vantolka Koranens budskap och hänvisa till gamla sedvänjor så har dessa män marginaliserat den muslimska kvinnan. Vi ser detta överallt omkring oss: Småflickor som tvingas bära slöja och förbjuds delta i flera av skolämnena, flickor som förbjuds studera vidare och flytta hemifrån, samt kvinnor som förbjuds arbeta eller ha andra vänner än muslimska, är bara några exempel. Även i det praktiska utövandet av religionen förekommer förtrycket. Vid böne-stunden förbjuds kvinnor be i samma rum som männen, hänvisade till skrymslen dolda bakom draperier. Inte heller tillåts kvinnliga imamer, vilket gör att muslimska kvinnor saknar religiösa ledare som de kan vända sig till.

Det är viktigt att inskärpa att intoleransen inom vissa muslimska kretsar i Sverige inte bara är ett problem för svenska muslimer utan för alla svenskar. Politiker, byråkrater, samhällsdebattörer och andra försöker nog ta sig an problemen, men fortfarande går alla som katten kring het gröt. Nästan ingen vågar ta bladet från munnen och säga att islams uttolkare propagerar för kvinnoförtryck. Nyamko Sabuni (fp) tillhör undantagen. Senast försökte hon attackera det muslimska kvinnoförtrycket genom att föreslå slöjförbud för barn under 15 år samt obligatoriska gynkontroller av alla högstadieflickor. Hennes engagemang förtjänar respekt, men risken är stor att hennes förslag skulle få motsatt verkan. Sabunis misstag är att hon problematiserar den muslimska kvinnan i stället för männen som förtrycker henne. Något som enbart leder till att dessa kvinnor tvingas välja mellan antingen samhällets fördömande eller gemenskapens. Nåja, Sabuni har i alla fall goda intentioner. Det är mer än vad man kan säga om socialdemokraterna som i stället för att tala om de förtryckande elementen stödjer just de grupper som står för förtrycket. Alltför länge har man gjort stora eftergifter åt de islamistiska organisationer som motarbetar den muslimska kvinnans rätt till jämställdhet. Socialdemokraterna har genom Broderskapsrörelsen starka band till organisationer som står Muslimska Brödraskapet nära, en grupp som öppet stödjer införandet av sharia-lagar och kvinnoförtryck. Dessa har varken ett intresse av ett framåtsträvande islam eller frihet för kvinnor. Agerandet rimmar illa med regeringens uppsatta jämställdhetsmål. Kanske gäller det bara för svenska kvinnor med kristen tro? Det är hög tid att utmana gamla sedvänjor och irrläror. Det är dags att på allvar ifrågasätta de muslimska organisationer som förordar en åtskillnad mellan män och kvinnor. En början vore att införa en svensk imamutbildning. Muslimer i Sverige måste känna att deras andliga ledare också besitter kunskap om det samhälle de verkar i samt respekterar dess normer. Denna debatt pågår redan, men den förs främst av dem som väljer att se svenska imamer som integrationspolitiska projekt. En svensk imamutbildning måste också möjliggöra för kvinnor att utbilda sig till och praktisera som imamer.

Den 18 mars 2005 blev amerikanskan Amina Wadud den första kvinnan att leda en fredagsbön. I kölvattnet av hennes handlingar kommer krav från flera håll att tillåta kvinnliga imamer. En svensk imam-utbildning skulle stödja denna utveckling och vara positiv för alla muslimer. Vi måste också stoppa inflytandet som imamer från länder med starkt patriarkal kultur har över våra muslimska församlingar. Imamer från dessa länder har ofta ingen, eller bristande, kunskap om Sverige och föraktar inte sällan det majoritetssamhälle i vilket muslimer lever. Ofta kommer de hit på begäran från en församling och för med sig idéer som inte är förenliga med vår syn på jämställdhet. Den bristande kontrollen över församlingarna gör sedan att de kan sprida sina idéer ostört. Sverige bör därför införa begränsningar i utländska imamers rätt att verka här under längre perioder.

Det statliga stödet som utgår till religiösa samfund måste också det omvärderas. Under lång tid har detta stöd utgått utan större krav på insyn eller kontroll. Stödet delas ibland ut på väldigt lösa grunder vilket inneburit att muslimska grupper som förespråkar intolerans och kvinnoförtryck fått ta del av statliga medel. Ickereligiösa organisationer kan där-emot inte beviljas statsbidrag utan att närmare beskriva sin verksamhet. Detta förhållande är orimligt. Statsbidrag av detta slag bör inte vara kravlösa. Ett minimikrav borde vara att verksamheten har en sådan karaktär att den stärker samhällets grundläggande värderingar. Ytterligare en progressiv handling vore att öppna upp Sveriges moskéer för bönestunder där kvinnor och män ber i samma sal. Motståndet mot detta består främst i att det skulle kunna uppstå sexuell spänning mellan könen och därmed förstöra bönen. Vid fredagsbönen ledd av Amina Wadud bestod församlingen av både män och kvinnor. I Turkiet har flera personer utmanat de gamla sedvänjorna genom att kvinnor och män bett bön sida vid sida, därtill med kvinnorna utan slöja. Inga rapporter kommer därifrån om sexuella handlingar under bönen.

I nuläget pågår en strid inom den muslim-ska sfären som handlar om hur religionen ska anpassas till 2000-talet. Jämställdhetsdebatten som så länge varit tabu inom islam har nu blossat upp ordentligt. Det är bra. Om vi inte ifrågasätter uråldriga sedvänjor kommer muslimer i Europa aldrig att bli jämställda och fria. För att lyckas med detta krävs att muslimer runtom i världen tar de första stegen, och så har också skett. Sverige måste nu stödja de som vill framåt, i stället för bakåtsträvarna. Jag har tagit ett steg, nu behövs det fler.

Demirok har genom åren kommenterat turkisk politik i svenska medier, vilket i sig inte är konstigt då han har rötter i Turkiet. Men hösten 2013 twittrade Demirok att “Även om många av oss hade sett att vissa saker skett genom ändringar i konstitutionen så löser #erdogan nu faktiska problem ändå”. I en annan tweet skrev han “Idag presenterade #erdogan det demokratiseringspaket som varit så oerhört omtalat. #turkiet är verkligen på rätt väg.”

2013 kan låta som länge sedan, men i början av 2013 uppmärksammades Turkiet för att vara det land som höll flest journalister i fängelse, landet hade gått om Kina. Världens största fängelse för journalister, hade Reportrar utan gränser påpekat. Vad fick Demirok – som uppenbarligen följde den politiska utvecklingen – att hävda att Turkiet då var “på rätt väg”?

Demiroks familj kommer delvis från centrala Turkiet. Han var från 1993 till 1995 elev på Botvidsgymnasiet där han gick ekonomisk linje. Därefter arbetade han under två år som lokalvårdare på ISS A/S i Stockholm. År 1998 blev han student vid Linköpings universitet, där han 2003 avlade kandidatexamen i statsvetenskap. År 2000 studerade han statsvetenskap vid University of Newcastle i Australien.

Demirok gick med i Centerpartiet 2002. Han var från 2005 till 2013 ledamot i Centerpartiets partistyrelse. Demirok var kommunalråd mellan 2009 och 2022 i Linköpings kommun, där han var kommunalråd för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor samt förste vice ordförande i kommunstyrelsen. Han valdes för andra gången in i Centerpartiets partistyrelse 2019. År 2022 blev han utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet efter Fredrik Christensson. Han är ledamot i riksdagen sedan riksdagsvalet 2022. Där han sitter som suppleant i Arbetsmarknadsutskottet och ledamot i Utbildningsutskottet.

Han var ordförande för Åtvidabergs FF under perioden 2016–2018.

Demirok dömdes 1995 för misshandel till dagsböter och 1999 för misshandel med påföljderna villkorlig dom samt samhällstjänst och böter. Han är sammanboende och har barn.

måndag 30 januari 2023

Ulrika Liljeberg

onsdag 18 januari 2023

Centerpartiets självskadebeteende

torsdag 12 januari 2023

Helena Lindahl

onsdag 11 januari 2023

Muharrem Demirok akt 2

Muharrem Demirok akt 1

Centerpartiets sänke

Rapportera otillåten användning